torsdag 4 juli 2019

Kvartalsrapport Q2 2019

Första kvartalet kan sammanfattas i uselt sparande men en portfölj som sköter sig. Det är en rätt go känsla att se tillgångarna växa, trots att vi plockat ut mer än vi stoppat in senaste månaderna!

Sparande

Andra kvartalet har sparmässigt varit något av ett svart hål.
Dels så har min fru haft rätt låg inkomst då hon fortsatt är föräldraledig och två månader fick hon bara pengar från försäkringskassan. I juni fick hon dock lön då hon jobbade lite samt gick några nattjourer. 
Dels har det varit en del extra stora utgifter på totalt 60 tkr. Bland annat restskatt på 26 tkr, ny mobil till frun (7 tkr), ny säng till äldsta dottern samt material till huset.


Genomsnittsinkomst i Q2 var bara 69293 kr per månad. 
Detta tillsammans med utgifterna gör att sparkvoten bara landar på 30%.

(Dessutom har vi betalat resten av kostnaden för dräneringen, andra fakturan var på 64 tkr (totalt 194 tkr). I likhet med första kvartalet har jag valt att inte inkludera det i de månadsvisa sparkvoterna, utan tagit pengarna ur bufferten.)






Portföljutveckling

Likt första kvartalet hade vi ett nettouttag från vår "stash" eftersom bufferten är inräknad där. Trots detta ökade de finansiella tillgångarna även detta kvartal på grund av den stigande börsen. 
Totala kassaflödet blev -40500 kr medan värdeökningen blev 82671 kr. Totalt ökning av finansiella tillgångarna blev därför 42171 kr.























Avkastningen på fonder och aktier blev 7,0%.


Balansräkning

De största förändringarna i balansräkningen är att likvida medel minskat med 60 tkr då de pengarna gick till dräneringen. Korta placeringar ökat med 95 tkr. Bilen har skrivits ner med 3 tkr. Villan lämnas oförändrad, även om vi investerat ca. 85 tkr i huset. 
På skuldsidan så har det amorterats 26 tkr.

Totalt eget kapital har ökat till 3 236 500 kr (2 895 500 kr 1/1-2019) och soliditeten ökat till 39,56% (36,67% 1/1).


onsdag 3 april 2019

Kvartalsrapport Q1 2019

Mars månad är till ända och det är dags att summera första kvartalet. Även kallat Q1 i finanslingo.

Sparande

Första kvartalet har varit rätt speciellt. Vi göra ganska stora investeringar i huset. Totalt kommer det bli över 200 tkr. Det handlar om dränering och byte av avlopp samt dagvattenledningar. På grund av detta har vi inte nysparat något till portföljen. Vi har istället plockat ut stor del av bufferten vi byggt upp under förra året. Första delfakturan på 130 tkr betalades i mars och belastar detta kvartal. Dessutom hade vi en extrautgift på bilen.

Vi hade även lägre inkomster än normala månader. Detta eftersom min fru åter är mammaledig, och hon har inte riktigt anammat alla mina principer kring extrainkomster under föräldraledigheten,
Genomsnittsinkomst i Q1 var 64314 kr per månad. Vilket är avsevärt lägre än snittet på 72265 kr för 2018.
Detta har lett till att sparkvoten "bara" landar på 47%.

(Eftersom de 130 tkr är en investering i bostaden som tas ut bufferten, har jag valt att inte inkludera det i de månadsvisa sparkvoterna. Jag har dessutom räknat upp värdet på bostaden med motsvarande belopp. Om det är rätt eller fel att tänka så kan man naturligtvis diskutera. Ett alternativ hade varit att låna upp pengarna på bostaden, men vi är tillräckligt belånade som det är.)














Portföljutveckling

Som framgår av "stash"-grafen nedan så hade vi ett nettoutflöde av ovan nämnd anledning. Trots detta ökade de finansiella tillgångarna på grund av den fina börsuppgången sedan årsskiftet. 
Totala kassaflödet blev -51 tkr medan värdeökningen blev 155 tkr. Totalt ökning av finansiella tillgångarna blev därför 104 tkr.






















Avkastningen på fonder och aktier blev ca 16%, vilket är ungefär i linje med index. 


Balansräkning

De största förändringarna i balansräkningen är att likvida medel minskat med ca 110 tkr. Korta placeringar ökat med 215 tkr. Bilen har skrivits ner med 5 tkr. Villan uppvärderats med 150 tkr, ffa tänker jag att investeringarna i huset bör avspeglas i värdet.
På skuldsidan så har det amorterats 30 tkr.

Totalt eget kapital har ökat till 3 178 500 kr (2 895 500 kr 1/1-2019) och soliditeten ökat till 39,01% (36,67% 1/1).


lördag 23 mars 2019

Spara 75% på hydroponisk sallad!

Jag har länge lekt med tanken på att odla salladsgrönt året om. På sommaren har man så mycket sallad att man får kasta mängder på komposten, och på vintern får man ändå köpa i affären. 

Efter att ha gjort en del research kring ämnet landade jag i att prova hydroponisk odling. Vilket innebär att man odlar direkt i vatten. Man tillför en näringslösning som innehåller allt växten behöver. Man behöver också en stark växtlampa.

Den stora fördelen med hydroponisk odling, förutom att slippa allt kladd med jord, är att det går fort för växterna att växa. 


Det går att köpa färdiga kit för hydroponisk odling, men dessa är rätt dyra. Efter att ha kolla runt på olika alternativ blev det KUGGIS lådor från IKEA (79 kr x2 ), en 3120 lm växtlampa på 39w (519 kr), växtnäring (79 kr/l) samt korgar och stenull (149 kr).  

Lådorna placerade i fönster åt söder.

Jag sågade ur lagom stora hål i locket, och använde två av bitarna till att sätta igen hålet på sidan.

10 dagar efter sådd. 

Vattennivån behöver vara en bit upp på stenullen tills rötterna letat sig ner i vattnet.

23 dagar efter sådd.

Det tog ca fem veckor från sådd till skörd. Den vänstra sorten (Bionda a Foglia Ricca) började sedan bilda stjälk, så den fick jag skörda helt. Den högra sorten (Jericho) verkar bättre för detta ändamål då det går att plocka yttersta bladen allteftersom. Provade även med Ruccola, men de ger inte så stort volym. Jag har dock aldrig sett så stor Ruccola innan!

30 dagar efter sådd. Rotsystemet välutvecklat. 

Hur är ekonomin i detta?
Inköpskostnaden för utrustningen landade på 826 kr. Jag hoppas att lysröret inte behöver bytas oftare än med några års mellanrum. 
Den löpande kostnaden per sallad blev 3:52 kr (frö 0:02 kr, näring 1:50 kr och el 2:00 kr) med 16 timmars lyse på per dag. Ca två liter vatten drack varje planta fram till skörd (20 ml näring á 79 kr/l).
Att köpa motsvarande sallad i affären kostar 15-20 kr.
Ca 15 kr per sallad sparar vi alltså. Med 16 krukor och en åtgång på två sallader i veckan blir det ca 120 kr i besparingar per månad. Det tar 7 månader att räkna hem initiala investeringen. Därefter kommer vi ha sallad med 75% besparing jämfört med affären.

Möjligen blir salladssort två (Jericho) ännu mer kostnadseffektiv då vi verkar kunna skörda mer från varje planta. När dagarna är längre kan man även spara in några timmar el mitt på dagen, om man har odlingen i ett fönster. Det går även att få tag i billigare växtnäring, antingen genom att köpa större dunkar, eller billigare sorter som inte är speciellt anpassade till hydroponisk odling.

35 dagar efter sådd (lådan till vänster) började vi skörda.

Det kräver nästan inget jobb alls. Jag fyller på vatten någon gång i veckan, annars sköter det sig självt. 120 kr i månaden för några minuters jobb blir en bra timpeng. Framför att eftersom det är kul att se saker växa! 


45 dagar efter sådd. Lådan till höger som såddes 14 dagar efter första.

Den största fördelen är ändå att vi ätit mer sallad än en normal vinter. Det finns hela tiden färsk, god sallad redo, iallafall om man sprider ut sådden lite. Dessutom har jag odlingen precis bredvid datorn, så jag har det som nyttigt snacks.






fredag 8 mars 2019

Tjäna pengar på kvarskatten! Därför bör vi tänka tvärt om.

Tänk om och tjäna pengar på kvarskatten!

Igår började skatteverket skicka ut kontrolluppgifterna för 2018 års deklaration. Mellan 7e och 13e mars får man dem, så har din inte kommit ta det bara lugnt.

Det har blivit mycket surr på finanstwitter kring detta. De två vanligaste reaktionerna är i stil med "Hurra! 12000 kr i skatteåterbäring! :) :) :)" eller "suck, 7000 kr i kvarskatt...".
Dessa reaktioner är i min mening helt tvärt om från hur man borde reagera!

Jag förstår naturligtvis den instinktiva emotionella reaktionen på att få något man inte visste man hade (eller motsatt vid skulden). Spartrollet (@spartroll på Twitter) sa det så bra, "effekten är ju samma som att hitta pengar i en gammal jackficka, man blir glad för man visste inte att man hade dem."

För gemene man som inte har ett organiserat sparande kan skatteåterbäringen komma lägligt inför semestern. Man har ju haft ett omedvetet sparande, vilket är bättre än inget sparande. Men villkoren för sparandet är sämsta möjliga. I nivå med pengar i madrassen.

Vi som jobbar för ekonomisk frihet är ju inte som folk i allmänhet. Vi siktar på något större. Vi vet vikten av att sätta våra pengar i arbete, så att vi en dag inte behöver arbeta för pengar! Får man återbäring betyder det att skatteverket suttit på VÅRA pengar utan att ge en spänn i ränta. De pengarna hade kunnat göra mer nytta. (Tidigare fick man ränta på skattekontot, men det togs bort 2017 eftersom en del satte in gigantiska belopp till 1,25% skattefri ränta.)

Får vi däremot kvarskatt så har vi haft skatteverkets pengar, som de lånat ut till oss utan ränta, och tjänat på dem! Som med så mycket annat i FIRE, gäller det att vara logisk och strategisk och inte agera för mycket på känsla. Vi kan lära oss vara glada över kvarskatten.

Jag fick 26 tkr i kvarskatt. Och i ärlighetens namn så blev jag lite bitter i några sekunder när jag såg beskedet. Men sedan kicka logiken in och jag blev istället glad över den avkastning jag haft. 

Hur utnyttjar vi kvarskatten till vår fördel? 

Hos skatteverket kan man läsa
  • På kvarskatt över 30 000 kronor börjar kostnadsräntan räknas från och med den 13 februari 2019.
  • På kvarskatt under 30 000 kronor börjar kostnadsräntan räknas från och med den 4 maj 2019
Eftersom skattebeskedet kommer i mars, vill vi inte gå över 30 tkr. Räntan är just nu på 1,25%.

Det är inte helt lätt att betala för lite skatt. Man kan jämka skatten via skatteverket (verkar vara fungera på hösten). Har man stora bolån kan man med fördel jämka dessa. ISK-skatt och fastighetsavgift genererar ett underskott på skatten. För mig blev det så mycket kvarskatt pga. att jag fick pengar av jobbet och försäkringskassan, men ingen drog statlig skatt. 

Räknar vi på att underskottet generas jämt under året, så kommer vi ha pengarna i ungefär ett år, fram till maj. Vad vill vi gör med pengarna under året? Eftersom det är pengar som ska lämnas tillbaka relativt snart bör vi inte riskexponera dem (om vi inte med lätthet kan betala av kvarskatten). Väljer vi att sätta in pengarna på räntekonto med insättningsgaranti kan vi få ca 1-1,2% ränta (hälften kan vi binda på ett år). Vid 10 tkr i kvarskatt får vi 100 - 120 kr i ränta. 
Räknar vi även in ränta på våra som nu INTE ligger räntefritt hos skatteverket (säg 10 tkr) kan vi räkna på 200 - 240 kr. Efter skatt blir det mellan 70 och 170 helt riskfria kronor. Inte jättemycket, men vem tackar nej till gratis pengar?

Har vi goda marginaler och sätter pengarna på börsen kan vi istället räkna med historiska 7% avkastning. (OBS!!! gör bara detta om du med lätthet kan betala av skatten med andra pengar ur löpande ekonomin, ifall en börskrasch kommer olägligt!) På 20 tkr blir det 1400 kr i avkastning minus ISK skatt på 86 kr. 110 kr per månad blir 15 tkr på en tioårs period (med 7% årlig avkastning).

Genom att våga tänka annorlunda, och ta risk, kan man utnyttja systemet till sin fördel. Ju fler sätt man hittar att tjäna/spara pengar, desto snabbare kan man börja rida på avkastningsvågen. Många bäckar små, med ränta på ränta....



söndag 17 februari 2019

75000 kr extra under föräldraledigheten, så gjorde jag!

Mitt tredje år som pappaledig är nu över sedan några veckor tillbaka. Denna gången var jag hemma precis 12 månader. Man får ofta höra att det är så dyrt att vara föräldraledig. Men saker blir inte bättre än man gör dem. Finansiell frihet nås inte av den som gör som alla andra...
Därför tänkte jag redogöra för hur jag tjänade MER detta året än när jag jobbar heltid!
Dessutom hade vi sänkta kostnader, så effekten är dubbel.

Detta blir enbart en ekonomisk redogörelse. De riktiga värdena är naturligtvis helt andra. Att ha tid att lära känna sitt nya barn, och lägga en bra grund för den relationen är ovärderligt! Pappor som inte tar chansen att vara hemma en längre period går miste om något stort. Jobba hinner man göra nog av under livet ändå!



Inkomster

Hade jag jobbat heltid, hade min årsinkomst netto varit ca 402 tkr (33500 kr per månad). Utöver det hade det nog blivit lite extra i jourkomp som ej hunnit tas ut i tid, så vi lägger på 18 tkr. 

420 tkr är alltså alternativa inkomsten att jämföra med. 

Vi har snålat en hel del med föräldrapenningen, för att dryga ut tiden vi kunnat vara hemma. Första tre månaderna tog jag bara ut dagar på lägstanivå som var kvar från första barnet. De dagarna ger bara 250 kr medan de sjukpenninggrundande ger ca. 950 kr innan skatt. Under hela året togs bara fem dagar i veckan. Totalt efter skatt kom 122310 kr från försäkringskassan. (Som jämförelse hade sju dagar i veckan på 950 kr nivå givit 232 tkr på ett år, men då bränner man sina dagar snabbt).

Mitt kollektivavtal ger rätt till föräldralön, vilket innebär att arbetet täcker upp till ca 90 % av lönen, från taket för föräldrapenning. Tyvärr gäller detta bara nio månader. Totalt blev detta ca 136 tkr.

Jag tog på mig ett uppdrag att hålla koll på remisser och provsvar efter hyrläkare. Detta tar ca. 2-3 timmar i veckan och ger 500 kr per timme. Jag passade på att göra detta när bäbisen sov middag, eller på helgen. Laptopen stod landstinget för och den har jag kvar. Jag kommer fortsätta med detta på helgen ett tag till. 

Dessutom jobbade jag extra några dagar när det var riktig kris på vårdcentralen. Äldre släktingar kunde ta hand om barnen de dagarna. Mellan 5 tkr och 10 tkr gav varje sådan dag. Sådana här lägen uppstår aldrig när man jobbar heltid.

Totalt fick jag 453232 kr i lön, vilket blev 321229 kr efter skatt.

Tillsammans med föräldrapenningen blir det 443539 kr efter skatt, alltså ca 23 tkr mer än om jag jobbat heltid. 

Dessutom får vi 21960 kr mer i barnbidrag med tre barn istället för två. Även om det inte är en riktig inkomst, så är det en intäkt direkt relaterat till tredje barnet. Så jag räknar in dem.

Totala extra intäkter blir då 45 tkr.

Utgifter

När man är hemma har man alla möjligheter att sänka sina utgifter. Allt från att laga billigare mat, inga uteluncher, noll pendlingskostnad, billigare kläder (om man behöver klä sig fint på jobbet), baka bröd, odla sin mat etc etc. Många av oss såg säkert denna artikel om Åsa som sparade 300 tkr på att sluta jobba. Även Aftonbladet och SVT gjorde reportage om henne. Nu hade vi inte så extravaganta utgifter att det gick att dra ner några 300 tkr. Men en del sparade vi.

De två största besparingarna var på mat och pendling. 

2017 snittade vi på 5997 kr per månad i matkostnad. De 12 månaderna jag var hemma blev det 5027 kr. I vår matkostnad ingår även allt annat man köper på mataffären, t.ex. blöjor, toapapper och andra förbrukningsvaror.
Total besparing: 11640 kr

Jag har 100 km t.o.r. till jobbet och bilpendlar p.g.a. kass kollektivtrafik. 220 arbetsdagar med ca 15 kr per mil (Diesel 8 kr + värdetapp, slitage etc. 7 kr) blir 33000 kr. Skatteverket räknar 18:50 kr per mil man får göra avdrag på, minus 10000. Totalt skatteavdrag hade blivit ca. 15000.
Total besparing: 18000 kr

Totala besparingar minst 30 tkr.


Slår vi ihop alltihop landar vi på 75 tkr extra rakt ner i spargrisen! Känns sådär motiverat att börja jobba igen! Men då tar vi och lägger motivationen på att om några år helt sluta jobba!

Alla kan inte göra samma saker som jag, men de flesta kan nog hitta på kreativa sätt tjäna lite extra och hålla nere utgifterna.




fredag 1 februari 2019

Santander herre på täppan!

Avanzas Spar+ konton har fått nya räntor.









Collector har länge haft bästa rörliga räntan på 0,75% men sänker nästa vecka till 0,65%.
Idag höjer Santander från 0,5% till 0,75% och blir ny herre på täppan. 
Nordax släpar på 0,35%.


Dags att flytta över likviderna för att få lite bättre avkastning. 

söndag 20 januari 2019

Klarar du en oväntad utgift på 10000 kr?

Häromveckan var det dags att serva bilen. En tråkig kostnad, men fullt förutsägbar. Denna gången ringde de från verkstan och sa att vi behövde byta bromsbelägg samt att en del vid ena hjulhuset var sönder och behövde bytas. "Vad pratar vi för tid och pris att fixa detta?" "Två dagar och 11 500 kr inklusive service."


Trista pengar som kommer påverka sparkvoten för februari. Men värre än så är det inte. Jag tog det hela med ro, men kom att tänka på något jag läst tidigare. Att cirka var fjärde svensk inte haft råd att laga bilen!
Frånvaron av sparpengar gör att 24 procent inte skulle klara en oförutsedd utgift på över 10 000 kronor och för 14 procent går gränsen redan vid 5 000 kronor – bland kvinnor och yngre är andelen ännu högre.
Det är för tillfällen som dessa det gäller att ha lättillgängligt kapital. T.ex. en buffert.
I vårt fall tog vi det på kreditkortet (där vi handlar allt annat), och kommer att sätta in pengarna när februarilönen kommit. 0 kr kostar den lösningen och vi får 57:50 kr som tack för att Preem ligger ute med pengarna! Vi har ca 4 gånger högre kreditgräns än vi använder en normal månad, just för att kunna göra såhär.

Klarar du att ta en kostnad på 10 000 kr utan att det blir bekymmer?