Spara 75% på hydroponisk sallad!

Jag har länge lekt med tanken på att odla salladsgrönt året om. På sommaren har man så mycket sallad att man får kasta mängder på komposten, och på vintern får man ändå köpa i affären. 

Efter att ha gjort en del research kring ämnet landade jag i att prova hydroponisk odling. Vilket innebär att man odlar direkt i vatten. Man tillför en näringslösning som innehåller allt växten behöver. Man behöver också en stark växtlampa.

Den stora fördelen med hydroponisk odling, förutom att slippa allt kladd med jord, är att det går fort för växterna att växa. 

Det går att köpa färdiga kit för hydroponisk odling, men dessa är rätt dyra. Efter att ha kolla runt på olika alternativ blev det KUGGIS lådor från IKEA (79 kr x2 ), en 3120 lm växtlampa på 39w (519 kr), växtnäring (79 kr/l) samt korgar och stenull (149 kr).  

Lådorna placerade i fönster åt söder.

Jag sågade ur lagom stora hål i locket, och använde två av bitarna till att sätta igen hålet på sidan.

10 dagar efter sådd. 

Vattennivån behöver vara en bit upp på stenullen tills rötterna letat sig ner i vattnet.

23 dagar efter sådd.

Det tog ca fem veckor från sådd till skörd. Den vänstra sorten (Bionda a Foglia Ricca) började sedan bilda stjälk, så den fick jag skörda helt. Den högra sorten (Jericho) verkar bättre för detta ändamål då det går att plocka yttersta bladen allteftersom. Provade även med Ruccola, men de ger inte så stort volym. Jag har dock aldrig sett så stor Ruccola innan!

30 dagar efter sådd. Rotsystemet välutvecklat. 

Hur är ekonomin i detta?

Inköpskostnaden för utrustningen landade på 826 kr. Jag hoppas att lysröret inte behöver bytas oftare än med några års mellanrum. 

Den löpande kostnaden per sallad blev 3:52 kr (frö 0:02 kr, näring 1:50 kr och el 2:00 kr) med 16 timmars lyse på per dag. Ca två liter vatten drack varje planta fram till skörd (20 ml näring á 79 kr/l).

Att köpa motsvarande sallad i affären kostar 15-20 kr.

Ca 15 kr per sallad sparar vi alltså. Med 16 krukor och en åtgång på två sallader i veckan blir det ca 120 kr i besparingar per månad. Det tar 7 månader att räkna hem initiala investeringen. Därefter kommer vi ha sallad med 75% besparing jämfört med affären.

Möjligen blir salladssort två (Jericho) ännu mer kostnadseffektiv då vi verkar kunna skörda mer från varje planta. När dagarna är längre kan man även spara in några timmar el mitt på dagen, om man har odlingen i ett fönster. Det går även att få tag i billigare växtnäring, antingen genom att köpa större dunkar, eller billigare sorter som inte är speciellt anpassade till hydroponisk odling.

35 dagar efter sådd (lådan till vänster) började vi skörda.

Det kräver nästan inget jobb alls. Jag fyller på vatten någon gång i veckan, annars sköter det sig självt. 120 kr i månaden för några minuters jobb blir en bra timpeng. Framför att eftersom det är kul att se saker växa! 

45 dagar efter sådd. Lådan till höger som såddes 14 dagar efter första.

Den största fördelen är ändå att vi ätit mer sallad än en normal vinter. Det finns hela tiden färsk, god sallad redo, iallafall om man sprider ut sådden lite. Dessutom har jag odlingen precis bredvid datorn, så jag har det som nyttigt snacks.

Tjäna pengar på kvarskatten! Därför bör vi tänka tvärt om.

Tänk om och tjäna pengar på kvarskatten!

Igår började skatteverket skicka ut kontrolluppgifterna för 2018 års deklaration. Mellan 7e och 13e mars får man dem, så har din inte kommit ta det bara lugnt.

Det har blivit mycket surr på finanstwitter kring detta. De två vanligaste reaktionerna är i stil med "Hurra! 12000 kr i skatteåterbäring! :) :) :)" eller "suck, 7000 kr i kvarskatt...".

Dessa reaktioner är i min mening helt tvärt om från hur man borde reagera!

Jag förstår naturligtvis den instinktiva emotionella reaktionen på att få något man inte visste man hade (eller motsatt vid skulden). Spartrollet (@spartroll på Twitter) sa det så bra, "effekten är ju samma som att hitta pengar i en gammal jackficka, man blir glad för man visste inte att man hade dem."

För gemene man som inte har ett organiserat sparande kan skatteåterbäringen komma lägligt inför semestern. Man har ju haft ett omedvetet sparande, vilket är bättre än inget sparande. Men villkoren för sparandet är sämsta möjliga. I nivå med pengar i madrassen.

Vi som jobbar för ekonomisk frihet är ju inte som folk i allmänhet. Vi siktar på något större. Vi vet vikten av att sätta våra pengar i arbete, så att vi en dag inte behöver arbeta för pengar! Får man återbäring betyder det att skatteverket suttit på VÅRA pengar utan att ge en spänn i ränta. De pengarna hade kunnat göra mer nytta. (Tidigare fick man ränta på skattekontot, men det togs bort 2017 eftersom en del satte in gigantiska belopp till 1,25% skattefri ränta.)

Får vi däremot kvarskatt så har vi haft skatteverkets pengar, som de lånat ut till oss utan ränta, och tjänat på dem! Som med så mycket annat i FIRE, gäller det att vara logisk och strategisk och inte agera för mycket på känsla. Vi kan lära oss vara glada över kvarskatten.

Jag fick 26 tkr i kvarskatt. Och i ärlighetens namn så blev jag lite bitter i några sekunder när jag såg beskedet. Men sedan kicka logiken in och jag blev istället glad över den avkastning jag haft. 

Hur utnyttjar vi kvarskatten till vår fördel? 

Hos skatteverket kan man läsa

• På kvarskatt över 30 000 kronor börjar kostnadsräntan räknas från och med den 13 februari 2019.
• På kvarskatt under 30 000 kronor börjar kostnadsräntan räknas från och med den 4 maj 2019

Eftersom skattebeskedet kommer i mars, vill vi inte gå över 30 tkr. Räntan är just nu på 1,25%.

Det är inte helt lätt att betala för lite skatt. Man kan jämka skatten via skatteverket (verkar vara fungera på hösten). Har man stora bolån kan man med fördel jämka dessa. ISK-skatt och fastighetsavgift genererar ett underskott på skatten. För mig blev det så mycket kvarskatt pga. att jag fick pengar av jobbet och försäkringskassan, men ingen drog statlig skatt. 

Räknar vi på att underskottet generas jämt under året, så kommer vi ha pengarna i ungefär ett år, fram till maj. Vad vill vi gör med pengarna under året? Eftersom det är pengar som ska lämnas tillbaka relativt snart bör vi inte riskexponera dem (om vi inte med lätthet kan betala av kvarskatten). Väljer vi att sätta in pengarna på räntekonto med insättningsgaranti kan vi få ca 1-1,2% ränta (hälften kan vi binda på ett år). Vid 10 tkr i kvarskatt får vi 100 - 120 kr i ränta. 

Räknar vi även in ränta på våra som nu INTE ligger räntefritt hos skatteverket (säg 10 tkr) kan vi räkna på 200 - 240 kr. Efter skatt blir det mellan 70 och 170 helt riskfria kronor. Inte jättemycket, men vem tackar nej till gratis pengar?

Har vi goda marginaler och sätter pengarna på börsen kan vi istället räkna med historiska 7% avkastning. (OBS!!! gör bara detta om du med lätthet kan betala av skatten med andra pengar ur löpande ekonomin, ifall en börskrasch kommer olägligt!) På 20 tkr blir det 1400 kr i avkastning minus ISK skatt på 86 kr. 110 kr per månad blir 15 tkr på en tioårs period (med 7% årlig avkastning).

Genom att våga tänka annorlunda, och ta risk, kan man utnyttja systemet till sin fördel. Ju fler sätt man hittar att tjäna/spara pengar, desto snabbare kan man börja rida på avkastningsvågen. Många bäckar små, med ränta på ränta....